Nätaggregatskalkylator: beräkna rätt nätaggregat

En PSU-kalkylator beräknar vilken effekt din dators nätaggregat (PSU, Power Supply Unit) bör ha. Välj klass för CPU och grafikkort eller ange deras effekt i watt från databladet, ställ in moderkort, minne, kylning och tillbehör och se den rekommenderade effekten. Kalkylatorn visar också typisk belastning vid spel, toppbelastning och belastningen på det rekommenderade nätaggregatet. Allt körs i webbläsaren, utan nedladdning eller inloggning. Ingenting sparas: Bara dina inställningar finns i adressfältet, och med knappen Dela konfiguration kopierar du länken.

Lägg ihop alla komponenters toppeffekt, lägg till 25 % marginal och avrunda uppåt till närmaste tillgängliga storlek. Ett exempel med en processor och ett grafikkort i mellanklassen: CPU 140 W plus grafikkort 220 W plus moderkort 45 W plus tillbehör 51 W ger en topplast på 456 W. Med 25 % marginal blir det 570 W, avrundat uppåt till 600 W. Precis så räknar nätaggregatskalkylatorn. Alla antaganden finns längre ned på sidan.

Märkeffekten står på märkskylten på nätaggregatets sida eller i modellens datablad. Ange den i det valfria fältet för ditt befintliga nätaggregat (100 till 3000 W). Kalkylatorn jämför den med din konfigurations toppbelastning och den valda marginalen och visar ett av tre resultat: Nätaggregatet räcker med marginal, det räcker för toppbelastningen men inte med den valda marginalen, eller det är för litet. För det mellersta resultatet får toppbelastningen nå högst 90 % av märkeffekten; ligger den högre räknas nätaggregatet som för litet. Kalkylatorn läser inte av din hårdvara utan räknar bara på uppgifterna du anger.

Det beror på grafikkortet. Med en processor och ett grafikkort i mellanklassen rekommenderar kalkylatorn 600 W; 650 W ger marginal. Med ett grafikkort i övre prestandaklassen blir rekommendationen 700 W: ett nätaggregat på 650 W klarar fortfarande topplasten på 556 W, men med cirka 17 % marginal i stället för 25 %. Med ett avancerat grafikkort blir det 1000 W. Ange dina komponenter och nätaggregatets effekt i fältet längst ner, så ser du direkt om det räcker.

Med en CPU i mellanklassen och övriga standardinställningar rekommenderar räknaren 600 W för ett grafikkort i mellanklassen (upp till ca 220 W), 700 W för ett grafikkort i övre mellanklassen (upp till ca 320 W), 1000 W för ett avancerat grafikkort (upp till ca 450 W) och 1200 W för ett entusiastkort (upp till ca 600 W). Med en CPU och ett grafikkort i instegsklassen räcker 400 W. Hela tabellen finns i avsnittet Exempelresultat.

I tillverkarens datablad. För grafikkort letar du efter Total Graphics Power (TGP) eller Total Board Power (TBP). För processorer är det inte TDP som räknas, utan den högsta varaktiga effekten: Maximum Turbo Power för Intel och PPT för AMD. För AMD:s stationära modeller är PPT oftast 1,35 gånger TDP, så en processor med 105 W TDP kan dra cirka 142 W. Ange det värdet i fältet under CPU-valet.

20 till 30 % över toppeffekten är vanligt. Kalkylatorn använder 25 % som standard. Vid en toppeffekt på 456 W ger 20 % marginal 547 W (avrundat uppåt till 550 W), 25 % ger 570 W och 30 % ger 593 W (båda avrundade uppåt till 600 W). En större marginal lönar sig om du vill installera ett kraftfullare grafikkort senare eller om ditt nätaggregat redan är några år gammalt, eftersom nätaggregat tappar lite kapacitet med tiden.

Nej, ett nätaggregat levererar bara så mycket ström som datorn behöver. Vid låg belastning är det dock något mindre effektivt: Enligt certifieringen når ett Gold-nätaggregat minst 87 % verkningsgrad vid 20 % belastning och minst 90 % vid 50 %. Skillnaden handlar om några få watt. Nätaggregat är effektivast vid 40–60 % belastning. Därför visar kalkylatorn hur din typiska belastning förhåller sig till det rekommenderade nätaggregatets märkeffekt.

Nivåerna anger nätaggregatets minsta verkningsgrad: Vid 50 % belastning är den 85 % (brons), 88 % (silver), 90 % (guld), 92 % (platina) och 94 % (titan). Resten går förlorad som värme. Ett nätaggregat med 90 % verkningsgrad som levererar 400 W drar cirka 444 W från vägguttaget. För de flesta speldatorer är guld en bra kompromiss, medan platina och titan främst lönar sig vid mycket långa drifttider.

Effekten som dras från vägguttaget är den typiska belastningen delad med verkningsgraden. För en mellanklassdator med en typisk belastning på 376 W och ett Gold-nätaggregat (90 % vid 50 % belastning) blir det cirka 418 W. Med ett Bronze-nätaggregat (85 %) skulle det bli 442 W, alltså 24 W mer som går förlorade som värme. Kalkylatorn visar uppskattningen för den valda effektivitetsklassen. Du kan mäta mer exakt med en elmätare. För kostnaden gäller: Om en dator körs dygnet runt med en genomsnittlig effekt på 100 W blir det 876 kWh per år, eller cirka 263 € vid 0,30 € per kWh. Du kan räkna på dina egna värden i elkostnadskalkylatorn.

Moderna grafikkort kan under bråkdelar av en millisekund dra betydligt mer ström än sin nominella effekt. Ett för klent nätaggregat stängs då av och datorn startar om utan felmeddelande. Nätaggregat enligt ATX 3.x är byggda för detta och ska klara sådana toppar upp till 200 % av den nominella effekten. Räknaren visar en varning för grafikkort från 220 W. Om du behåller ett äldre nätaggregat bör du snarare sätta marginalen till 30 %.

Oftast ja. Överklockning ökar strömförbrukningen snabbare än klockfrekvensen eftersom spänningen också stiger. Kalkylatorn multiplicerar processor och grafikkort med 1,15 vid lätt överklockning och med 1,35 vid kraftig överklockning. I exemplet med en avancerad dator ökar topplasten från 805 W utan överklockning till 903 W vid lätt och 1033 W vid kraftig överklockning. Den rekommenderade effekten ligger kvar på 1200 W men ökar till 1300 W vid kraftig överklockning. Med 30 % marginal blir det till och med 1600 W.

Det är en uppskattning med redovisade antaganden, inte en mätning. Med kategorier blir resultatet på den säkra sidan; exakta specifikationsvärden för CPU och grafikkort ger bättre precision. Nätaggregatets kvalitet, åldrande och den faktiska belastningen från dina program ingår inte. Även tillverkarnas kalkylatorer ger ofta mycket olika värden för samma PC eftersom de räknar med olika marginaler. Välj den större standardstorleken om du är osäker.